I kölvattnet av de eskalerande flyktingströmmarna till Europa har främst tre länders agerande debatterats flitigt: Ungern som stänger gränsen mot Serbien, Tyskland som först tänkte ta emot en miljon flyktingar men som sedan stängde gränsen mot Österrike när uppgiften blev övermäktig, och Sverige som tar emot flest flyktingar per capita i hela västvärlden. Fokus för media och politiker ligger alltså just nu på flyktingmottagandet.
Då kan det tyckas märkligt att det talas väldigt tyst om två andra EU-länder: Bulgarien och Tjeckien. Till skillnad från Sverige och Tyskland, som inte är inblandade i kriget, har dessa länder en verklig skuld till att kriget i Syrien fortgår.
I rapporten ”Islamic State Ammunition In Iraq And Syria” framgår att följande länder mellan 2010-2014 är de största leverantörerna av ammunition till Syrien: Bulgarien, Kina, Turkiet, Serbien, Tjeckien, Iran, Ryssland och Sudan.
Det är allmänt känt att Ryssland, Kina och Iran har levererat stora mängder vapen och ammunition till al-Assads regim. Vidare är det ingen hemlighet att Turkiet har sponsrat Islamiska Staten och andra paramilitära sunnimuslimska rebellgrupper med vapen.
Men att EU-länderna Bulgarien och Tjeckien ligger etta och femma på listan över största ammunitionsleverantörer till Syrien är inget annat än en skandal. Om ammunitionsleveranserna skulle upphöra till alla stridande parter i Syrien skulle kriget så småningom ta slut. Det var en strategi som fungerade under spanska inbördeskriget, så den borde rimligtvis fungera även i Syrien. Bulgarien och Tjeckien har alltså en direkt skuld till kriget och de enorma strömmar av flyktingar som försöker ta sig ifrån Syrien.
Så vad gör dessa stora ammunitionsleverantörer för att döva sina samveten och öppna sina hjärtan för de flyktingar som flyr från kriget i Syrien? Inte mycket.
Bulgarien har rest ett stängsel mot Turkiet för att stänga ute flyktingarna. Trots stängslet har 25000 asylsökare tagit sig in i Bulgarien, men endast 500 kommer att beviljas asyl. Bulgarerna är alltså betydligt generösare med ammunition än med uppehållstillstånd.
Tjeckien å sin sida har satt 2600 militärer i beredskap som kan sättas in mot flyktingar vid landets gränser. Tjeckiens regering vill dessutom helst bara ta emot kristna flyktingar. År 2014 tog de emot sammanlagt 1155 asylsökande; mellan april 2011 och juli 2015 kom endast 289 flyktingar från Syrien till Tjeckien. EU-kommissionen vill öka Tjeckiens kvot till 2978 migranter, men det högst modesta kravet avvisar vapenleverantören Tjeckien bestämt.
Det är märkligt att Bulgariens och Tjeckiens oetiska beteende inte uppmärksammas och debatteras mer i media. Dessutom borde EU sätta mycket hårdare press på dessa medlemsstater och hota med viten, sanktioner eller till och med uteslutning ur unionen om de inte upphör med vapenleveranserna. Det är ju till stor del på grund av dessa ammunitionsleveranser som EU och Schengensamarbetet håller på att krackelera sensommaren 2015.
Man kan jämföra kriget i Syrien med ett brinnande hus. I skymundan står ett gäng bulgarer och tjecker och sprutar bensin på elden. Ur huset flyr flera syrier för sina liv och försöker ta sig till Tyskland och Sverige. EU diskuterar hur man ska kunna ta emot alla flyktingar, men ingen bryr sig om att säga till Bulgarien och Tjeckien att sluta spruta bensin på elden. Givetvis måste fokus ligga på att släcka elden så att syrierna kan återvända till sitt eget land och bygga upp det igen. Detta märkliga fenomen illustrerades även av manifestationen på Medborgarplatsen den 6/9-2015 då Löfven talade om hur Sverige kan ta emot fler flyktingar. Mitt i folkhavet stod en grupp syrier och ropade: ”Stoppa kriget!” Till syriernas förvåning brydde sig knappt någon om deras protester; en del demonstranter ansåg till och med att de fredsivrande syrierna var pinsamma som störde deras antirasistiska flyktingmanifestation.
Under andra världskriget låg fokus på att stoppa nazisterna. Under Vietnamkriget rasade globala protester mot USA:s invasion. Detta borde vara lika självklart idag. Fokus måste ligga på att stoppa kriget i Syrien. EU måste sätta mycket hårdare press på Bulgarien och Tjeckien.